Joakim Förars, Finland (Publicerad på finska Oasrörelsens hemsida):

 

Guds straffdomar

Som alla känner till berättar Bibeln om hur Gud vid olika tillfällen sänder straffdomar för att väcka och varna sitt folk. När synden nått en viss gräns leder det till dom. Midjaniternas och amalekiternas härjningar, den babyloniska fångenskapen, förskingringen, är några exempel på när Guds tålamod tar slut. Men hur är det idag? Har Gud blivit mer tolerant och slutat straffa synden - eller är hotet om straffdomar något som vilar över våra länder och folk?

Frågan kan besvaras med empiriskt material. En rad händelser under de senaste åren visar med önskvärd tydlighet att Gud ser allvarligt på den tilltagande synden och inte tänker låta den passera. Som John McTernan visar i sin skrift God's Final Warning to America, sker katastrofer inte slumpartat, utan är förbundna med manifestationer av synd. Vi skall undersöka de händelser som tyder på ett sådant samband.

Två moraliska frågor som varit högaktuella I USA sedan slutet av 80-talet är abort och homosexualitet. Abortfrågan har hållits framme av Rätt till liv-rörelsen, och kampen har förts dels i domstolar, dels genom demonstrationer och opinionsyttringar från båda sidor. Homosexualiteten har blivit aktuell genom gay-rörelsens allt öppnare framträdande och djärvare krav. Båda frågorna handlar om grova och flagranta synder. Abort är liktydigt med mord, och homosexuella handlingar fördöms skarpt i Bibeln som styggelser. Därför är det kring dessa frågor som vi kan urskilja ett mönster av gudomlig vedergällning.

Den 11.10.1987 arrangerades den största homosexuella demonstrationen i historien i Washington D.C. Över 200 000 personer deltog, och man kunde se plakat med texten "Thank God I'm gay" eller "I'm gay and I'm proud". Åtta dagar senare kom börskraschen på Wall Street som satte punkt för 80-talets högkonjunktur. Under de följande åren minskade USA:s ekonomi med 10%, och sviterna var märkbara flera år senare. Det var inte många som satte dessa händelser i samband med varandra, men flere liknande händelser ger anledning till eftertanke.

Den 15.10.1989 tilldrog sig en stor pro abort-kampanj i San Fransisco. Upp till 50 000 personer deltog i massmötet, som ägde rum i City Hall, där flera abortvänliga politiker höll tal. Två dagar senare skakade en kraftig jordbävning områdena kring San Fransisco, och City Hall skakades så häftigt att människorna skrikande och panikslagna sprang ut ur byggnaden. Jordbävningen var den femte värsta under detta sekel, och skördade 67 människoliv - en siffra som kunde ha varit mycket högre.

Den 20.4.1992 började Operation Rescue en tio dagars aktion av passivt motstånd för att försöka hindra aborter i Buffalo, New York. Den väckte nationell uppmärksamhet, och abortanhängare kom från hela landet för att se till att babyslakten skulle kunna fortsätta ostört. Samtidigt (23.4.) behandlade Högsta Domstolen ett rättsfall som berörde rätten till abort. Som en påminnelse om att Gud följde med vad som skedde slog en jordbävning till samma dag mot södra Kalifornien, den elfte i styrka under detta sekel.

Motståndet mot Operation Rescue blev våldsamt, och leddes av homosexuella och lesbiska som ropade hädelser. Den 25.4. kom en ny jordbävning, i norra Kalifornien, den sjätte i styrka under detta sekel. Samma dag som Operation Rescue avslutade sin aktion frikände en kalifornisk jury de polismän som misshandlat Rodney King, vilket utlöste de värsta kravallerna i USA sedan inbördeskriget.

Den 28.6.1992 deltog hundratusentalsmänniskor "Gay Pride Day" runtom i USA. Samma dag drabbades södra Kalifornien av två jordbävningar, de fjärde och nionde i styrka under 1900-talet. Los Angeles-tidningarna rapporterade att demonstranterna måste trotsa jordbävningar för att kunna delta i paraden.

När "Gay Pride Day" firades följande år sammanföll detta med att Missisippi och Missouri svämmade över sina breddar, vilket inledde den värsta översvämningskatastrofen i USA:s historia. Under en ny aktion av Operation Rescue 9-18.7.1993, som mötte väl planerat motstånd av både polis och abortanhängare, föll ett oerhört regn över Mellanvästern. Upp till 20 centimeter eller mer kunde falla per dygn, och lade staten Iowa mer eller mindre under vatten. Kort efter att aktionen avslutades slutade det regna, men det tog flera veckor innan vattnet sjönk undan.

Varje år firas I USA Sanctity of Life Sunday, söndagen före årsdagen av beslutet att legalisera abort. Dagen efter denna helg, 17.1.1994, skakades Los Angeles-regionen av det sjätte kraftigaste jordskalvet under detta sekel. Det förorsakade skador som uppgick till 30-50 mrd dollar, men krävde endast ett fåtal människoliv. Jordbävningens epicentrum var Northridge, USA:s pornograficentrum, där 80% av alla porrfilmer produceras.

Abortkampen fortsätter, och Operation Rescue ordnade ännu en aktion 25.3-3.4 senaste år i Birmingham, Alabama. Som vanligt höll man sig strikt till icke-våldsmetoder, men ändå arresterades 200 demonstranter som ägnade sig åt bön utanför abortkliniker. Homosexuella var åter framme och hädade Gud. Dessutom var ett antal pastorer från olika samfund på plats för att ge sin välsignelse åt den legala aborten. Två dagar efter att kampanjen inletts utbröt ett häftigt åskväder, och kraftiga tornados svepte över Alabama, och vidare över Georgia och Nord- och Sydcarolina. Stormen förorsakade stor skadegörelse och krävde dussintals människoliv. Meteorologerna kallade den en av de värsta under detta århundrade, och lokaliserade dess utbrott till norr om centrala Alabama - trakten av Birmingham - varifrån den sedan spreds över större områden.

Den 18-25.6.1994 ordnades "Gay Olympic Games" i New York City. 11 000 idrottsmän deltog, och tävlingarna samlade från 500 000 till en miljon åskådare. Spelen arragerades under "Gay Pride Week", som avslutades med "Gay Pride Day", då en stor parad gick av stapeln på 5th Avenue, där bl a hundratals eller tusentals homosexuella marscherade nakna. Den 18.6. började dollarn plötsligt falla i värde och hade nått ett bottenläge innan den stabiliserade sig. Aktiekursen följde snart efter, och under "Gay Pride Week" sjönk den i värde med 4,7%. Detta kom helt oväntat då ekonomerna hade förutsett att aktiekurserna skulle stiga.

Sambandet mellan attacker mot Rätt till liv-rörelsen och stora katastrofer fortsatte att manifesteras i juli. En aktion i Little Rock, Arkansas, 6-9.7. möttes av poliser och "klinikväktare", samt pastorer som stödde abort. Den 6.7. lägrade sig den tropiska stormen Alberto över Georgia och fällde över 50 centimeter regn på ett enda dygn. Chocken var stor över den plötsliga stormen och dess ödeläggelse. Tusentals människor blev hemlösa.

Som vi ser finns det ett tidsmässigt samband mellan manifestationer av synd och stora katastrofer. Sex av de tolv värsta jordbävningarna i USA under detta sekel har skett i samband med abort och/eller homosex-relaterade händelser. Tre år i rad har "Gay Pride Day" sammanfallit med olika slags katastrofer. Detta kan inte vara en slump. När försyndelser och olyckor följs åt regelbundet måste man ge akt på detta mönster och erkänna att Gud står bakom det som sker.

Gud är helig och tolererar inte avfällighet och uppror. När man hyllar en livsstil som han har fördömt, och när man inte lyssnar till dem som värnar om livet, utan svarar med organiserat motstånd och övergrepp, då kan man inte räkna med annat än straffdomar. Men Gud är också tålmodig och älskar sina avfälliga barn. Därför är de straffdomar som vi har sett i första hand varningar som skall föra de ohörsamma till bättring, och de trogna till förnyad kamp och förkunnelse. Gud vill inte någon syndares död, utan erbjuder nåd och förlåtelse åt alla dem som omvänder sig och tror.

Eftersom det är svårt för en naturalistiskt påverkad västerlänning att urskilja Guds handlande i det som sker, är det de kristnas uppgift att väcka till insikt. Olyckligtvis är vi ofta själva influerade av samma synsätt. Dessutom förekommer inte sällan föreställningen att Gud inte sänder några straffdomar i det nya förbundets tid. Det är helt felaktigt. Det är i Nya Testamentet som vi till varning påminns om hur Gud straffade exodusgenerationen, och att Sodom och Gomorra "blivit satta till ett varnande exempel" (Jud v 5,7). Här har vi också berättelsen om Ananias och Safira, som fick dö för sin synd (Apg 5:1-11), liksom också Herodes Jr (Apg 12:23), och Paulus talar om att ovärdigt nattvardsfirande leder till dom här i tiden, t ex sjukdom och död (1 Kor 11:29-32). Judarnas förskingring skedde under det nya förbundets tid. Dessutom talar Uppenbarelseboken om hur Gud i den yttersta tiden sänder straffdomar över världen i ett yttersta försök att driva människorna till bättring. Mot denna bakgrund bör vi räkna med gudomlig vedergällning som en aktuell verklighet.

Vi lever i en tid när inte bara avfallet från den kristna tron är markant, utan också grov synd florerar och kräver att upphöjas till norm. Hur synden stärker sitt grepp om samhället syns på ett kusligt sätt i San Fransisco - en stad som blivit en symbol för den homosexuella livsstilen. Enligt opinionsundersökningar är 10-20 procent av befolkningen "gay" (jämfört med 1-3% i hela USA). De utgör en stark och effektiv påtryckargrupp i det politiska systemet, bl a har de genomdrivit en typ av "partnerskapslagar" och ett program för pro-homosexuell information i skolorna. De har också vunnit många rättstvister i staden och i praktiken bestämt reglerna för hur lagen skall tolkas. Kyrkor som har tagit ställning mot en homosexuell livsstil har fått uppleva hur deras församlingsmedlemmar utsätts för brandbomber, misshandel, skadegörelse och ständiga hot. San Fransisco ligger i ett jordbävningskänsligt område vid den kaliforniska kusten, och kan vid ett kraftigt jordskalv i värsta fall rasa ner i havet. Skall detta en dag bli verklighet?

Det ligger nära till hands att dra paralleller till Port Royal - sjörövarstaden på Jamaica, som på 1600-talet hade fribrev av engelska kronan att plundra spanska fartyg. Detta blev snart invånarnas levebröd, och Port Royal hade namn om sig att vara världens syndigaste stad, med krogar och bordeller i snart sagt varje kvarter. Väckelsepredikanter förkunnade Guds dom och bättring från synden, men de togs inte på allvar. Så en dag kom en jordbävning, och på några minuter sjönk staden i havet! Bara en liten del av staden klarade sig, och där föll invånarna ner på knä för att be om nåd och förbarmande, när de såg vad som hände. Men innan solen hade gått ner, berättar samtida källor, var det vilda levernet i gång som förr.

Vi behöver inte vända blickarna till andra världsdelar för att se hur synden tornar upp sig mot himlen, men de exempel som refererats visar vad som kan förestå. De borde väcka oss till insikt om syndens allvar och förmä oss att göra vad vi kan för att förhindra dess utbredning, samt inte minst be om förskoning. Gemensamt för Bibelns domsprofetior är att de är villkorliga. Om folket gör bättring i tid uteblir straffet. Vad vi hittills sett av gudomlig vedergällning är tydligt avsett som varningar; värre domar kan alltså undvikas.

Berättelsen om Sodom och Gomorra har en viktig poäng: en gudfruktig man var, genom sina ihärdiga böner, nära att rädda städerna. Abraham bad tills Gud lovade att skona dem om det fanns tio rättfärdiga i dem. Nu fanns det visserligen inte så många, och domen kom, men vad berättelsen lär oss är att Gud lyssnar på våra böner, och vill skona människorna.

Avslutningsvis skall ett par saker framhållas. För det första att aborternas och homosexualitetens betydelse inte skall överdrivas. De är endast toppen av ett isberg, extrema utslag av mer allmänna synder som egoism, hårdhet och lusta. Och för det andra, att även om många olyckor är ett led i Guds dom, så betyder detta inte att Gud vill allt som sker. Världen är lagd under förgängelse, d v s under meningslöshet (Rom 8:20), och man skall inte söka en gudomlig plan i allt elände. Oftast är det djävulen - inte Gud, som står bakom olyckor och lidande.

Joakim Förars


Åter till Sodomania

 

IDAG
ÄR FRÄLSNINGENS DAG